När man varit i branschen ”länge” landar man ofta i reflektioner kring de ”budskap och argumentation” som förs när det gäller Affärssystem och implementering av detsamma. Och hur pendeln faktiskt flyttar sig fram och tillbaka över tid när det gäller synsätt kring teknik, arkitektur, databaser, integrationer, implementeringsmodeller, etc.

Listan kan göras lång på de områden och aspekter som lyfts upp och belyses med nya infallsvinklar. I grund och botten är det givetvis positivt att man över tid ifrågasätter gamla normer och utmanar med nya sätt att tänka. Men ibland kan man inte låta bli att småle när man med de ”gråa tinningarnas erfarenhet” konstaterar att ”det här pratade vi ju om redan för 20 år sedan” fast vi då använde annan terminologi.

Ordet religion inom affärssystem uppstod för mig under 1990-talet. Jag minns ett stort svenskt börsbolag som kontaktade mig för hjälp att upphandla nytt affärssystem och där deras IT-chef framförde att man var beredd att byta till vilket affärssystem som helst så länge det var baserat på Unix. Jag hade lika svårt då som idag att förstå denna inställning. Kravet medförde att man direkt diskvalificerade 98% av alla affärssystem med enda motivet att ”vi har en Unix-strategi”.

Redan i slutet av 1980-talet pågick det mycket diskussioner om morgondagens operativsystem och Unix var en het kandidat som många valde att konvertera till. Jag var själv Unix-utvecklare under 1980-talet och då slaviskt trogen denna religion. Även om operativsystemet var alldeles utmärkt fick det inte något brett genomslag bland affärssystemen. Istället var det IBM och deras AS400 som blev plattform för många av de större bolagen – och där uppstod nästa religion.

Så kom Microsoft med en teknik som inledningsvis enbart lockade de små leverantörerna. De större leverantörerna visade skepsis mot Microsoft som plattform pga att den var instabil och behövde startas om varje natt. De som körde Unix eller AS400 däremot stängde av sina system max 1-2 gånger per år. Nu blev dock Microsoft bättre med tiden och så småningom blev det också en religion. Många gånger har jag fått höra att ”vi kan välja vad som helst som är baserat på Microsoft”. Återigen småler jag med hänvisning tillbaka till samma inställning 10 år tidigare fast den gången gällande Unix. Mantra som upprepas men med nya vinklingar.

Det har också funnits en tid där Oracle var ”superhett” att använda som databas, för att sedan bli utkastade med badvattnet. Idag är det få kunder som accepterar att lyfta in en Oracle-databas i huset. Istället blev det MS-SQL som blev standard. Det är dock intressant att notera att idag när vi är på väg över i molnet är det få som pratar om databasen. Den har blivit ”oviktig” anser många då den ligger i molnet och administreras av leverantören. Fakta är att de flesta kunder som har system i molnet idag inte har en aning om vilken databas som används av deras affärssystem.

Och när vi kommer in på molnet så har vi ytterligare en religion på frammarsch…

Religion förekommer även gällande implementering där slaget stått mellan vattenfallsmodellen och agil implementering. Och gällande utveckling kommer det nu troende som framhåller att devops är framtiden. Och debattörerna från alla sidor är lika religiöst övertygade om sina argument.

Med lång erfarenhet i ryggen kan man lugnt sätta sig ned och konstatera att ”inte mycket är nytt” när det gäller framgångsfaktorer för att lyckas med sina affärssystem. Det handlar inte om operativsystemet eller databasen eller molnet eller vattenfall eller agilt. Det finns inga enskilda komponenter som är den primära orsaken till att vissa lyckas och andra inte. Och den enkla förklaringen är att det finns knappt två företag som är så lika varandra att man kan kopiera metod och modell. Man kan absolut dra lärdom och erfarenhet ifrån andras erfarenheter men att kopiera är en dålig modell. Dessutom visar historien att det som är ”rätt” idag inte behöver vara rätt om 10 år. Därför ska man vara försiktig med att bli för ”religiös” när det gäller teknik och implementeringar.

Nu ska man inte tolka detta fel. Det är givetvis ”rätt” att försöka hänga med i den tekniska utvecklingen och ständigt hålla dörren öppen för att pröva ny teknik. Men att blint konvertera all teknik och modeller till en enda väg är fyllt med stora risker. Det finns idag stora kända företag som hjälplöst hamnat efter rent tekniskt pga att man byggt in sig i religioner som inte längre är gångbara. Och där deras övergång till den ”digitala världen” är oerhört kostsam. Den sk ”IT-skulden”.

Vad vill jag då ha sagt? Jo, att det är värt att tänka två gånger innan man blint slår fast sanningar om vad som är ”rätt”. Med ökad erfarenhet (dvs att man varit med länge) avtar den religiösa ådran och man får en förmåga att se saker ur fler perspektiv. Ta alltid del av motargumenten för att få lite balans i diskussion och beslut. Och att det är viktigt att agera situationsanpassat då alla företag och organisationer har sina egna utmaningar och möjligheter, och där kultur, kompetens och ledning/styrning kan slå helt olika på olika modeller.

Och till sist att det enda vi kan vara helt säkra på är att vi inte vet vad som är rätt om 10 eller 15 år. Och i en värld med eskalerande utvecklingstakt kan vi vara övertygade om att många av dagens sanningar då är utbytta mot nya sanningar, eller religioner…