Den svenska marknaden uppvisar ett väldigt stort utbud av affärssystem. Beroende på hur man kategoriserar alla leverantörer och system kan man summera upp till ett intervall av ca 100-120 olika affärssystem som ännu är i drift. Även om några av dessa affärssystem är gamla, saknar tillgång på support och där utvecklingen upphört är flertalet av alla system ännu aktiva med en viss målgrupp av kunder.

Om vi håller oss till den grupp av affärssystem som är ”publika” utifrån perspektivet att de exponeras i media och är någorlunda kända för gemene man kan vi summera ca 50 affärssystem. En bred skara av affärssystem med allt från det stora SAP Business Suite ned till gruppen av system riktade mot enmans- och fåmansbolag, exempelvis Fortnox, Promik Book och Björn Lundén.

Även om definitionen av Affärssystem är diffus menas i detta sammanhang ett system som förutom ekonomimoduler inkluderar stöd för åtminstone order, lager, fakturering och inköp. Omfattning och djup kan variera men systemet inkluderar en helhet som täcker större delen av kundens processer.

I vår kommande utgåva av rapporten Affärssystem för små och medelstora företag har vi valt att inkludera 20 affärssystem som primärt riktar sig till en målgrupp av företag och organisationer med ca 20-200 anställda. Om vi även inkluderar de affärssystem som ingår i vår andra rapport som riktar sig mot medelstora och stora organisationer täcker vi totalt ca 40 affärssystem.

Det innebär att det återstår många affärssystem som hamnar utanför rampljuset. Inte av skälet att de är sämre än övriga affärssystem utan baserat på att de antingen riktar sig primärt mot fåmansbolag eller att de är nischade mot en specifik bransch och målgrupp av kunder.

Som exempel på affärssystem som primärt riktar sig mot fåmansbolag kan nämnas Fortnox, e-conomic, Speedledger, UNI_BAS, Edison, Winbas, Agera, Xdesk samt flera av Vismas mindre applikationer.

Som exempel på affärssystem som primärt riktar mot specifika branscher kan nämnas FDT Advance, Gardeco, Pengvin, Harmoney, Hybron Nova, Mapaz, Bex Online, Bison och Ramos.

Listan på äldre affärssystem som mer eller mindre saknar utveckling men ändå har kunder kvar är också förvånansvärt lång. Som exempel kan nämnas Amanda, Bravad och Guda-paketen.

Många av de affärssystem som lever utanför rampljuset förtjänar att få lite uppmärksamhet. I många fall kan de uppvisa en imponerande funktionalitet till specifika processer, även om de helt eller delvis saknar ett funktionellt djup inom andra processer.

Erfarenheten visar att affärssystem har en förmåga att överleva betydligt längre än vad de flesta betraktar som rimligt. En förutsättning är givetvis att systemet är utvecklat på en plattform som är stabil och där det finns tillgång på åtminstone någon eller några konsulter som kan lappa och laga när behov uppstår.

Vi kan dock konstatera att det ökade intresset för molnbaserade affärssystem samt webbaserade affärssystem successivt ökar. Vidare ser vi att den generella trenden mot en ökad digitalisering leder till utslagning av äldre system som inte orkar hänga med i den tekniska utvecklingen. Även om vi idag ännu har många gamla affärssystem kvar på marknaden kommer det ske en betydligt större utslagning av gamla affärssystem under de kommande 5 åren jämfört med vad vi sett under de 10 föregående åren. Tempot är idag högt och allt fler företag och organisationer har insett att det inte längre går att sitta still i båten.

De leverantörer som fram till idag överlevt genom att vara nischade och klarat sig med en begränsad målgrupp av kunder kommer framöver att tvingas till stora investeringar då kunderna inte längre nöjer sig med branschfunktioner. Kraven på affärssystemen blir allt högre.