Jag har fått denna fråga några gånger under de senaste åren och i samtliga fall ifrån börsnoterade bolag som är ”medelstora” och med verksamhet i ca 10-20 länder och relativt snabb tillväxt och expansion. Den bakomliggande orsaken till att frågan lyfts fram är att bolagen allt oftare hamnat i situationer där inträdet i nya länder försvårats då kundens centrala affärssystem inte stödjer det aktuella landets bokföringsregler eller dess språk. Och detta trots att bolagen använt relativt ”stora och kända” affärssystem.

När det gäller frågeställningen ovan kan den bemötas och besvaras på olika sätt. Det strikta svaret är ”Nej”, det finns inget affärssystem i världen som kan stödja alla länder och alla språk. De affärssystem som bredast täckning idag är Dynamics AX och Dynamics NAV som ligger i intervallet 40-50 språk. Tätt därefter kommer SAP Business Suite, SAP S4/Hana samt Epicor 10 som ligger i intervallet 30-40 språk. I nästa nivå nedanför kommer Infor M3, Infor LN, Oracle EBS, Oracle Fusion, Oracle JDE, IFS och SAP Business One, Workday och Netsuite med stöd för 20-30 språk. Utöver ovanstående lista finns det givetvis fler affärssystem i världen som saknas på den svenska marknaden men de har sällan stöd för mer än ca 10-20 språk och länder.

Värt att notera är att antal språk givetvis inte är någon direkt indikator för hur många länder man stödjer när det gäller bokförings- och skatteregler men oftast ligger antal språk och länder i samma härad. Om man bortser från språkstöd och enbart betraktar systemens närvaro i antal länder finns det flera affärssystem som kan uppvisa installationer i +100 länder.

Kan man kalla ett system för ”globalt” om det enbart stödjer ca 30-40 språk och kanske har installationer i enbart ca 40-50 länder? Ja, mer eller mindre får det nog betraktas som globalt. Det hänger givetvis på vilken definition man vill lägga i begreppet ”global”.

Man ska dock vara uppmärksam på att en närvaro i många länder inte automatiskt innebär att systemleverantören tar fullt ansvar för den lokala versionen. I fallet Microsoft finns det flera exempel på länder där landslokaliseringen ägs/förvaltas av en enskild partner. Således kan det bli fler aktörer inblandade i ansvarsrollen när man vill rulla ut ett affärssystem på flera kontinenter. Det behöver inte vara negativt, men en aspekt man ska vara medveten om.

En relevant fråga i detta sammanhang är ifall det ”ger mening” att eftersträva ett enda affärssystem som täcker en hel koncern. Detta är ofta en politisk fråga där åsikterna går isär. Vi kan dock tydligt se att många av de ”one system” projekt som genomförts på stora koncerner runt om i världen ofta resulterat i att det ändå blivit åtminstone 2-3 olika affärssystem. När sunt förnuft får råda visar det sig att behoven oftast skiljer sig åt både gällande affären och arbetsmodellen i olika världsdelar. Och att det i många fall är klokare att anpassa val av affärssystem efter det lokala bolagets behov istället för att tvinga på en koncernmodell som enbart passar koncernens större bolag/länder.

Vidare är det värt att idag, när vi är på väg in i en tid där möjligheterna är större än någonsin, ifråga om det egentligen är ett ”affärssystem” man ska satsa på framåt eller om det egentligen mer handlar om en genomtänkt ”plattform” för att kunna stödja en föränderlig verksamhet. I en tid med fusioner, klyvning och omorganisationer finns det klara fördelar med mindre och snabbfotade affärssystem.

Frågan är således svår att ge ett enkelt svar på. Och egentligen bör man ställa motfrågan ”varför tror du att ett globalt affärssystem är det bästa för din verksamhet?”.