Om man summerar alla affärssystem som idag används på den svenska marknaden får man ihop ca 90 stycken. Räknar vi bort de system om riktar sig mot mikrosegmentet av kunder med upp till ca 10 anställda (Ex Fortnox, Speedledger, Björn Lundén, Promik Book, Bokio, Hogia Smart, etc) återstår ca 60 olika system. Förvånansvärt många system för ett land med enbart ca 8.000 företag som har mer än 50 anställda.

Ser man till åldern representeras denna grupp av system med ursprung från såväl 1980-talet, 1990-talet som 2000-talet. När så ett antal system närmar sig eller har passerat 40 år kan man fundera över hur länge ett Affärssystem kan överleva? Kan ett system med grunderna från 1980-talet fortfarande vara gångbart i vår nutid när vi talar om AI, Big data, Micro services, etc?

Detta kan besvaras med både JA och NEJ. Ser vi till de stora och internationella leverantörerna av Affärssystem har de flesta system med ursprung från 1980-talet. Och givetvis har det sedan dess skett uppgraderingar och förändringar av dessa applikationer under de årtionden som passerat. I vilken mån leverantören enbart har lappat och lagat eller verkligen gjort ett 100-% generationslyft är svårt att få klarhet i. Det officiella budskapet från leverantörerna är alltid att applikationen är omskriven men fakta brukar vara att en väsentlig del av grundlogiken ännu bygger på äldre programspråk och arkitektur. Det är helt enkelt svårt att helt ersätta och bygga om ”källaren” på ett höghus, utan att höghuset rasar ihop.

Normalt brukar man säga att ett Affärssystem har en maximal livscykel på ca 25-30 år. Under denna tidsram har det i genomsnitt skett ca 2 större generationsskiften inom ”IT-världen”, och som tvingat leverantören till väsentliga investeringar för att hänga med i konkurrensen. Om leverantören dock tagit sig över dessa generationsskiften utan att ”börja om från början” brukar det bli väldigt svårt att klara ett 3:e generationsskifte. Och det som då händer är att omvärlden ser tydliga tecken på att systemet börjar bli ”gammalt” och där leverantören har svårt att imponera med annat än ytterligare funktionalitet i ett redan funktionsrikt system. Och när detta väl sker blir antalet nya affärer allt färre.

De stora och internationella leverantörerna har dock muskler till att både underhålla sina äldre applikationer och samtidigt renovera och utveckla nytt. Även om man bär på en tung börda av äldre programkod och logik har man kompletterat systemet med så mycket nytt att kunderna trots allt uppfattar det som att leverantörer någorlunda hänger med i den tekniska utvecklingen.

Tar vi SAP som exempel har de varit ett föredöme genom att just ”börja om”. Såväl det nya S/4Hana och Business Bydesign är nyskrivna applikationer där leverantören använder sina 40-åriga erfarenheter till att göra ”rätt och modernt” och med tillämpning av de nya möjligheter som idag existerar. Det finns fler exempel förutom SAP (ex Monitor), men de är inte så många. Vanligare är istället att leverantören förvärvar ett yngre och mer modernt system som komplement till de tidigare systemen.

Vid sidan av de breda Affärssystemen finns det en skara med nischade applikationer som riktar sig mot specifika branscher och ett begränsat antal kunder. Som exempel kan nämnas Trygg2000, Bison, Harmony, Gardeco och Pengvin. Listan kan göras längre. Dessa applikationer kan i ett visst perspektiv anses har passerat sitt bäst före datum. Samtidigt måste man tillstå att de är så funktionsrika och specialiserade mot sina respektive målgrupper att kunderna har begränsat med alternativ till att ersätta dessa produkter. Och även om de inte anses moderna så uppvisar de ofta en ”enkelhet” när det gäller hur väl applikationen fungerar för den enskilde användare. Omvänt finns det ett flertal moderna Affärssystem som har bred och djup funktionalitet men där systemet ändå blir tungt och tidskrävande för användaren. Och man ska inte förringa betydelsen av att systemet är enkelt och effektivt, även om applikationen saknar en del tekniska förutsättningar inför framtiden.

Om det nu finns någon konklusion av ovan så är det att Affärssystem kan bli väldigt gamla och ändå behålla en väsentlig marknadsandel. Det innebär förvisso inte att man fortsatt kan hålla hög nyförsäljning. Det har etablerat sig så många nya applikationer i Sverige under de senaste 15 åren att alternativen blir fler och med en snabbt stigande efterfrågan på smarta digitala tjänster blir det allt svårare att klara framtiden om man bär på en ryggsäck från 1980-talet.