I det drev som nu pågår i konsultvärlden gällande digitalisering, GDPR, IFRS, AI, Big Data, IoT och mycket annat framkommer ofta kravställningar på behovet av att standardisera verksamheten och basera sin verksamhet på ”standardapplikationer”. Även om det finns delvis sunda argument för detta finns det också mycket som talar emot att detta är enbart positivt för kunden.

Grundläggande är det givetvis klokt att ”förenkla” sin verksamhet till skillnad mot att ”krångla till den”. Det ligger i sakens natur att en verksamhet med få undantag och avvikelser är smidigare och lättare att effektivisera jämfört med en verksamhet där man har många återkommande avsteg som stjäl kapacitet och begränsar möjligheterna till att expandera verksamheten.

Dock – utmaningen och risken med begreppet ”standardisera” är att det i många fall förleder tankarna åt fel håll. Väldigt ofta framförs kraven på standardisering med tron att det automatiskt leder till en förbättring av verksamheten och därmed en ökad lönsamhet. Detta är en naiv och felaktig slutsats. Det man missar i tankebanan är att det ofta finns en del ”osynliga” parametrar i verksamheten som är unika och som ligger till grund för varför verksamheten är framgångsrik. Det kan handla om organisationens utformning, ansvarsroller, beslutsvägar, styrningsmodeller och mycket annat. Oftast är det mycket mer än enbart den producerade varan eller tjänsten som har skapat verksamhetens framgång.

Just dessa osynliga parametrar är viktiga att finna och förstå. Om de försvinner riskerar verksamheten att bli ”som alla andra” vilket är direkt negativt då det i förlängningen leder till en ren priskonkurrens där lönsamheten successivt kommer att pressas nedåt. Istället är det helt avgörande att man bejakar det som är unikt för verksamheten och söker vägar för att ytterligare förstärka dessa delar med ambitionen att ytterligare öka sin konkurrenskraft.

Den samlade erfarenheten (från snart 30 års konsultarbete) är att hos merparten av alla kunder har det centrala affärssystemet en avgörande roll i verksamhetens framgång. Även om det är ett system som är vanligt förekommande på marknaden är det nästan alltid konfigurerat och intrimmat unikt efter den enskilda kundens lokala förutsättningar. Utifrån detta perspektiv kan man diskutera om det ska kallas för ett standardsystem eller inte.

Personligen är jag helt emot begreppet standardsystem då det nästan alltid ger fel signaler till ledning och styrelse som då tror att man med ”plug and play” kan köra igång systemet och sedan ”är saken biff”. Det visar i nästan alla situationer att saken inte alls är biff, istället uppstår en stor besvikelse då verkligheten visar att det krävdes väsentligen mycket mer insatser för att uppnå de nyttoeffekter som prognosticerades innan projektet inleddes. Och detta hänger samman med förväntningen var helt fel ifrån ledning/styrelse.

I en allt mer konkurrensutsatt verklighet är det helt avgörande att varje enskild organisation klarlägger vad det är som är unikt i verksamheten och som skapar konkurrenskraft och lönsamhet och att man arbetar för att förstärka dessa delar.

Standardisering och förenkling bör alltid ligga med i den kontinuerliga utvecklingen av verksamheten. Men – att vara unik, arbeta unikt med unika system kan i många fall vara den rätta och enda vägen för fortsatt lönsamhet.